Vad står det i servicerapporten?
Rapporten är inte ett kvitto. Den är det enda stället där pumpens skick finns dokumenterat i skriftlig form, och därför är det den som nästa tekniker, er byggherre och ert försäkringsbolag kommer att läsa.
Varje kontrollpunkt tilldelas en av fyra statusar:
- Kontrollerat och i ordning – punkten har granskats utan anmärkningar
- Ej relevant – punkten finns inte eller kan inte kontrolleras på den aktuella modellen, t.ex. ett slutet oljekammer
- Utbytt – delen byttes ut under besöket
- Fel – något har upptäckts som kräver åtgärd
Därtill kommer pumpens stamdata, uppmätta värden, bilder från genomgången samt datum och underskrift.
Värdet ligger inte i den enskilda rapporten. Det ligger i helheten av dem. En pump vars isolationsmotstånd har sjunkit stadigt under tre besiktningar utgör ett annat problem än en pump vars värden ligger stabilt – och det kan man bara se om rapporterna går att jämföra.
Måste pumpen alltid tas upp?
Vid en fullständig serviceöversyn: ja. Impellern, slitringarna, pumphuset, kabelgenomföringen och lyftkedjan kan inte besiktigas medan pumpen sitter nedsänkt i mediet.
Det går dock att komma överens om enklare kontroller mellan de fullständiga översynerna, där drift, styrning, nivåer och larm kontrolleras utan att pumpen lyfts upp. Det är en billigare och snabbare kontroll, och för vissa anläggningar är denna kombination en bra lösning: löpande tillsyn under året och en årlig grundlig översyn där pumpen lyfts upp.
Men dessa två saker får inte förväxlas. En inspektion upptäcker driftsfel. En serviceinspektion upptäcker slitage. Om man väljer inspektionen bara för att det är enklast, upptäcks slitaget först när kapaciteten redan är borta.
Omfattning och intervall bör fastställas utifrån:
- Pumptyp och installation
- Det medium som pumpen hanterar
- Driftstimmar och belastning
- Konsekvenserna av ett driftsstopp
- Tidigare fel och reparationer
- Era egna krav på dokumentation
Vad är det som skiljer torrmonterade pumpar från andra?
Genomgången ovan avser en dykpump i en brunn eller en pumpstation, eftersom detta är den vanligaste konfigurationen inom avloppsvatten och dränering.
Om pumpen är en torrmonterad avloppspump, en centrifugalpump på fundament eller en processpump, bortfaller punkterna om styrrör, fotstycke och lyftkedja. Däremot tillkommer andra punkter: inriktning mellan motor och pump, kopplingens skick, lager och lagertemperatur, axeltätning eller packbox, vibrationsnivå samt skicket på sugledningen och eventuell bottenventil.
Logiken är densamma: först funktionstest, sedan mekanisk genomgång, därefter el och styrsystem, och till sist dokumentation.
Hur ofta ska man utföra en översyn?
Intervallet fastställs utifrån medelvärdet, driftstimmarna och hur kritisk pumpen är – inte utifrån en standardmall. En årlig service är en vanlig utgångspunkt, men det är just en utgångspunkt, inte ett svar.
Rent vatten och lätt avloppsvatten, måttlig drift
Här räcker det vanligtvis med en årlig översyn. Det viktigaste är att den faktiskt genomförs och att rapporten går att jämföra med förra årets.
Avloppsvatten med högt fett- eller fiberinnehåll
Avlagringar och igensättning avgör intervallet. Vid denna översyn handlar det lika mycket om att ta bort det som har fastnat som om att mäta slitaget på pumpen.
Slam, sand och slipande medier
Slitage på impellern och slitringarna sker betydligt snabbare. Det är typiskt i detta sammanhang att mer frekventa underhållsinsatser betalar sig direkt i form av lägre energiförbrukning och högre kapacitet.
Kontinuerlig drift eller kritisk funktion
Driftstimmar är en bättre utgångspunkt än kalendern. Vid kritisk drift bör intervallet dessutom ses i relation till om det finns en reservpump eller möjlighet att låna en pump.
Anläggning med övervakning
Om pumpen är ansluten till nivågivare, larm och SRO kan underhållet övergå från att vara kalenderstyrt till att vara tillståndsstyrt. Underhållet försvinner inte – men det kan planeras utifrån vad data visar, snarare än utifrån när det senast utfördes.
